Som om det inte vore nog med datorn, idag hände den andra saken som inte fick hända. I juli förra året åkte jag upp till Haverdal och köpte Loke. Jag köpte honom just för att han var en hane. Jag ville ha kaninungar! Hade det inte varit för det så hade jag nöjt mig med Zelma och Uffe. Tre kaniner tar sin tid. Jag kollade i alla fall med uppfödaren, och jodå, det var en liten grabb. Och det har jag tagit förgivet. Jag har ju haft den förmågan att kunna se på utseendet vilket kön kaninerna har. Jag tror inte jag har tagit fel på någon utav alla mina kaninungar? Jag var i alla fall säker på att han var en hane. Men jag har ändå tyckt att det varit lite konstigt, Nizze sprang ju och juckade mot allas ben och pissade tio meter upp i luften. Loke har aldrig gjort detta. Han har inte ens markerat saker förens för någon vecka sedan. Nizze gick alltid och strök sin haka mot allt. Han var ju helt blöt under hakan jämt. Och alltid när jag släppte ihop Nizze med tjejer så blev det barn på en gång. Jag har ju undrat vad fan det varit för fel på Loke, han har ju bara börjat äta. Han har skitit helt i brudarna. Idag fick jag nog. Han har bott emd Zelma i två månader. Vi har släppt ihop honom med en annan kaninhona två gånger. Mellan honom och Uffe kom det inga andra gnistor än HAT. Så idag kollade jag. Där fanns ingen snopp. Bara ett gäng dolda tuttar!! Min Loke är en TJEJ!!!! Seriöst?! Jag kan inte minnas en tid då vi inte haft några kaniner, bara den där perioden mellan Pepsi och Puzzie. Jag VET hur man ser könet, hur fan kan jag missa den LILLA detaljen?!!!!

Loke kommer alltid att vara en man i mina ögon, trots att han snart ska bli gravid (äntligen kan jag få väddursungar igen!!!!), men jag får nog överväga att byta ut E mot A i Loke. Så nu heter han/hon Loka! Men kommer fortsätta kallas för Loke!

Suck, i fredags hände det som inte fick hända. Jag har hela tiden funderat på att lägga över mina bilder på några usb, eller köpa en extern hårddisk. Men det har aldrig blivit av. Jag har ju trott att min datorn är odödlig. För hur ofta överlever en dator tre fall i golvet på en vecka? I fredags hände det i alla fall. Datorn hängde sig när jag redigerade en bild. Ingenting kunde väcka den till liv. Inte ens ctrl+alt+delete. Så jag klickade av den helt. Sedan ville den inte leva längre. Den hänger sig vid uppstarten. Jag har kommit som längst till sidan det står välkommen på. Men längre går det inte! Alla mina bilder. Jag överlever inte!!! Det är tur att jag i alla fall har sparat alla bilder på Nizze både på den stationära datorn och ett usb. Jag vet inte vad jag hade gjort annars. Det är bilder jag aldrig kan få tillbaka ifall det inte går att laga datorn. Bilderna på de andra djuren går heller aldrig att få tillbaka, men jag kan ta nya.

Så imorgon ska jag lämna in datorn och jag verkligen HOPPAS att det finns någonting att göra. Jag kan betala tusenlappar om det skulle vara så. Det är seriöst bilder för ett helt år! 30 GB!! Somliga har jag visserligen lagt upp på min fotoblogg och några på facebook. De allra bästa. Men där är bilder på Cornelis och Lykke. Bilderna på Cornelis finns ingen annan stans än på datorn. Huu! Vi får väl se, men jag kommer dra hår om det inte går att fixa!!! Jag har alla fall lärt mig att jag hädanefter ALLTID ska lägga över bilderna på t.ex. en extern hårddisk. Just för säkerhets skull!!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14782644.ab?fb_comment_id=fbc_10150729338185095_21443677_10150729399105095#f1d08fc9026a06e

Ja herre jissanes! Det måste varit en ENORM älg. Krossa ett helt tåg. Wow. Och älgen gjorde det säkerligen med flit också. Den stod nog där vid spåret och väntade, och just när tåget dök upp så hoppade älgen upp på toget och totalkrossade det! Suck.

Varför är det bara synd om allt annat än djur?! Jag var inte där, men jag är helt säker på att det var tåget som totalmosade älgen. Älgen, som är ett vilt djur utan tågtabeller, skulle nog bara ta sig över på andra sidan. Jag har ingen aning om hur djur tänker, men jag tror inte att den stackars älgen hade en tanke på att ett tåg skulle köra över den. Vi människor som egentligen är rätt smarta, vet att man inte ska springa över varken järnvägar eller vanliga vägar utan att se sig för. Helst ska man ju inte springa över järnvägar över huvudtaget. Men älgar, kaniner, råddjur, vildsvin, renar, hjortar, hästar, ankor, myror, larver, fiskar osv.. de har inte samma koll. Lika mycket koll som en treåring. Vi kan säga till en treåring att inte springa över vägen, ändå så gör den det?! Säger jag till Bazze att han inte ska springa över vägen, så lär han göra det i alla fall. Om det inte ligger någonting ätbart på rätt sida vägen. Så på det viset är barn och djur ganska lika, de förstår ungefär lika mycket. Men inte tusan skulle rubrikerna lyda "Treåring krossade tåg". Eller? Det hade ju låtit helt skumt, lägga skulden på ett oskyldigt barn. Men hur jävla skyldig var älgen då?!

Stackars Frida 25 år är fattig. Hon har bara jobbat tre dagar i april. Hon lägger max 500 kronor på mat i månaden och stjäl toalettpapper på restauranger för att hon inte har råd att köpa eget. Hon har ibland fått leva på knäckebröd.

Det här är vad hon åt den 2 januari i år:

4 små amerikanska pannkakor

Te

Tre mackor

200 g bacon

3 msk crème fraiche

Popcorn

3 choklad­bitar

Vatten.

Nä, det är väl ingen hejdundrandes lista på vad en människa bör äta på en dag. Men å andra sidan, hur synd kan det vara om henne om hon har råd att köpa popcorn och choklad? Jag tror inte att man är speciellt fattig om man har råd att köpa sådant? Även om man ibland vill unna sig någonting extra, fattig eller ej. Men låt säga att popcornnen kostar 20 kronor och lika så chokladen, det blir sammanlagt 40 kronor hon hade kunnat lägga på t.ex. ett gäng potäter, lite bönor och någon sallad. Två, tre middagar. Tada. Så naaaaj, det är inte synd om stackars fattiga Frida, 25 år.

Jag bara undrar, varför skrev aftonbladet om henne och inte om snubben som bor under en parkbänk året om?

Varför är det en sådan stor grej när någon är vegan eller vegetarian? Inte är det någon som lägger på minnet och måste ta upp varje dag att någon inte gillar ärtsoppa?

Jag får ofta frågan Varför jag är vegetarian. Jag har två anledningar. Den första är att jag tycker det är helt fel att äta en levande varelse. Den andra är att jag tror att vi mår bättre utan kött. Men sedan så äter jag ju chips och pommes som kan vara en av många orsaker till cancer. Så jag håller mig nog till den första anledningen.

Människor får gärna fråga mig om jag är vegetarian och varför. Får jag frågan så kommer jag säga som ovan. Sedan tycker jag att den diskussionen kan vara slut. Det är väl okej att fråga vad jag äter också. Men det är en rätt dum fråga? Jag äter precis samma saker som alla andra, bara utan kött. Ibland ersätter jag med t.ex. vegetariska burgare. Det känns ju lite onödigt att köka en hamburgare med bara bröd och tillbehör? Det är ju burgaren som gör hamburgaren? Det är samma sak med spagetti, jag brukar käka qournfärs till det. Spagetti och ketchup är gott, men då kan jag lika gärna bara käka makaroner. Så vad jag äter är en löjlig fråga. Frågan om jag får i mig rätt mängd proteiner? Kanske inte lika löjlig, men lika dum den, för hur ska jag kunna veta det? Jag vet att det finns människor som kollar igenom alla innehållsförteckningar. Det gör jag också, på t.ex. godis. Men att hålla koll på mängden kolhydrater och proteiner m.m, vem tusan orkar? Proteiner har säkerligen någon funktion i kroppen, men jag mår bra? Borde inte det innebära att jag får i mig en lagom mängd? Eller i alla fall tillräckligt? Kanske mår jag sämre som gammal, men det får jag väl ta då?

Ut över människor som maler på med sina frågor om det där självklara så finns det människor som har kul åt att jag inte äter kött. Varför? Jag förstår seriöst inte poängen? Var finns det roliga? Jag älskar djur och jag är väl medveten om att djur ska leva fritt. Husdjur bör egentligen inte bo tillsammans med människor. Men de husdjur vi har idag, många av dem skulle egentligen inte funnits om människan hade skapat dem. Hundar härstammar ju från vargarna, utan människan hade säkert vargen utvecklats, men inte till en engelsk cocker spaniel eller labrador. De raser vi har idag är inte anpassade att leva vilt. Jag tycker att det är helt okej att ha husdjur, så länge man tar hand om dem och låter dem få ett värdigt liv. De ska inte sitta instängda i små burar jämt och ständigt utan ska få komma ut och röra på sig på större ytor.

Man kan egentligen jämföra husdjur med barn. Bazze, han är som ett barn. Jag har adopterat honom och jag är skylldig att se till att han har det bra. Jag ska se till så att han får mat och medicin varje dag, att han får komma ut och leka m.m. En vanlig förälder som skaffar barn har samma plikt. De ska ta hand om sitt barn. Det är minst lika synd om husdjuren som om barnen. Husdjuren ska faktiskt inte klaga, för de har det så mycket bättre än oss människor. Dem är inte skyldiga samhället någonting. De behöver aldrig slita ihjäl sig för att kunna leva. De kan bara vara! De har det bra. Bara de får en bra ägare. Barn kan också ha det bra, om de får bra föräldrar.

Så även om människor inte menar allvar så tar jag åt mig när de säger att jag är djurplågare för att jag har husdjur. Jag får dåligt samvete av att veta att mina kaniner sitter i sina burar medans jag jobbar upp till 10 timmar om dagen. Jag får dåligt samvete för att jag ibland är så trött när jag kommer hem att jag inte orkar gå några längre rundor med Bazze. Jag får dåligt samvete för att jag jämt skäller på Marrwin för att han alltid är hungrig och jag hatar att ge honom mat eftersom det bara är en enda fet köttklump! Jag hatar att veta att Rocky inte kan flyga omkring hur som helst när han vill eftersom jag inte kan ha ute honom 24/7. Så nej, jag tycker inte det är kul. Till en början kunde jag väl flina lite åt det, men nu har jag tröttnat. Det är inte ett dugg kul. Jag är väl medvetem om vad det finns i det jag äter. Jag äter inte ost med löpe eller godis med gelatin t.ex. Därför vill jag inte höra folk som säger att jag käkar gris när jag äter godis. Jag vill inte heller efter att ha försökt rädda myror genom att hänga upp en varningslapp på dörren, att jag är en myrmördare för att jag dricker kaffe där det kanske kan finnas en myra i.

Jag är ingen djurplågare. Jag skulle aldrig i hela mitt liv kunna döda eller skada ett djur. Igår fick jag kämpa som fan för att inte köra över döda daggmaskar på asfalten. Tänk er mig på inlines och med hund, i en uppförsbacke! Sick sack mellan alla masklik! I fall jag upptäcker att en mygga sitter på min arm och suger blod så smäller jag inte till den, utan jag låter den suga klart. Det lär klia sedan, men jag kan offra mig. Jag skulle inte kunna döda den! Jag är ingen djurplågare. Så varför ska man då hålla på och tjata om det?!

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Samtidigt som jag känner att jag kommer avlida, så känner jag mig mer säker på att jag kommer överleva.

Tänk er att två personer, en är trög, en är bara normalttrög, dessa två personerna hatar varandra, i alla fall så hatar den normaltröga personen den tröga. Båda personerna lever samma liv, den normaltröga gör allt för att livet ska rulla på, och hoppas varje dag att det inte ska ploppa upp ett hinder som gör att personen dör. Den tröga personen lever i någon slags fantasivärld, där man kan göra precis tvärt om. Den normaltröga personen hatar den tröga personen och är helt säker på att denna kommer trilla ner i en grop och försvinna. Men det händer inte, utan på något jäkla vis flyger denna person över alla hinder, rakt in i mål. Full pott! Genast blir den normaltröga personen mongodeprimerad, för nu kommer den att få stå ut med den tröga personen i ytterligare en tid. Men samtidigt känner den att nu kvittar det om den river ett hinder, den kommer i alla fall gå i mål. Med full pott.

Eller justet, jag är ju bara en normaltrög människa. Vi normala och normaltröga har inte samma förutsättningar som de där tröga. JAG HAJAR INGENTING!!!!!!!

Denna påsk borde jag för första gången höra till de kvinnor som jämt jämrar sig över hur mycket de går upp under alla dessa jäkla högtiderna. För jag borde fan i mej ha gått upp någonting denna helgen! Det enda jag gjort är att äta. Blickar jag tillbaka på den här dagen så ser jag mig själv hela tiden tuggandes. Det invigdes med några skålar soppa, sedan morotskaka, och sedan lite mums mums, och pannkakor, och lite mer morotskaka och sånna där goa kex/bröd med oliver och lite mer morotskakor. Och ett rör med pringles, och knäckebröd med OST!!! Lite bulgur med chili sin carne, och nu äter jag de där bröden med oliver och morotskaka :) Jag är hungrig..

Tystnaden är ganska tyst när det ligger ca 9 godisar i godispåsen, 6 stycken innehåller E120, två är lakrits och en som är gul. Jag äter bara lakritsen och den där gula. Jag plockar upp tre godisar, två är röda en är svart. Jag vill ha den svarta, de röda kan jag slänga. Jag sitter förresten på min cykel påväg hem från jobbet. Jag kastar den svarta. TYSTNAD. Som om det inte redan var tyst klockan 00:00. Kvar i näven ligger två röda godisar jag inte tänker äta. Suck.

7 timmar och 50 minuter av den här dagen har bestått av prov. Jag var nöjd över förra årets resultat. Jag fick tillräckligt mycket för att kunna komma in på högskolan. Detta året gjorde jag provet bara för mattens skull. Jag gick inte in i det alls. Tre verbala delar, hurkul var det? Förra året var det tre delar av matte! Jag gjorde i alla fall orden och texterna som saknade ord. Resten orkade jag inte med. Seriöst, tror de att jag har tid med att både läsa, förstå och komma ihåg långa texter på två A4 sidor? En på svenska och en på engelska i varje prov. Tre prov är sex långa texter. Nej tack. Jag hade hellre räknat ut en ekvation på sex A4 papper! Så jag slopade den biten. Jag läste lite smått de svenska texterna, fyllde i rätt svar, men de engelska slopade jag helt. Det andra verbala provet blev jag klar med efter 25 minuter. Jag som älskar att sitta stilla i 30 minuter fick leta upp någonting kul att göra. Kladda på papper. Dumt, det fick jag inte? Jag hoppas att ingen kan spåra pappret till mig! Dock skrev jag Das Hest och 33 på det. Svårt att missa vem boven är. Okej om det varit en okänd provledare. Men nu var det ju Herr kan allting! Är det någon som vet vem som gillar 33 så bör det väl vara han? Jag fick till och med plats nummer 3! Platserna var visserligen lottade, men ändå. Vad är chansen? 1/23.

Får väl också ta och nämna att människan inte alls lär sig av sina elever. "Man lär sig ju av eleverna" ppppöööh? Var det någon som kom i tid till mattelektionerna i tvåan och trean så var det JAG! Om någon kom före mig så var det fan ett under! Två gånger under hela trean var Herr kan allting snabbare än mig. TVÅ gånger! Resten av gångerna kom han mellan 2 och 15 minuter sent. Aldrig prick klockan åtta! Aldrig!! Om människan nu lär sig av sina elever, varför kom han då bara i tid TVÅ gånger på ett år?! Det kallar inte jag att lära sig. Att komma i tid är en av de viktigaste grejerna här i livet. Tycker jag. Jag hatar att vänta på folk som bara ska göra ditten och datten först. Har man bestämt en tid så är det den tiden som gäller. Sen kan det ju alltid hända någonting som gör att man måste komma försent, men inte två gånger i veckan i ett år! Två år till och med. Nä, den där snubben slipper vi gärna :)

Ja.. det händer saker i mitt liv nu. Första gången på 20 år? Äh.

Igår skrev jag på lägenhetskontraktet så nu är den "min". Hihi. Jag vet inte riktigt hur mamma tänker. Ena stunden så tjötar hon om att jag måste komma och hälsa på, att jag måste ringa varje kväll när jag kommer hem från jobbet, så att jag inte blir mördad. Och den andra stunden så vill hon bli av med mig? Jag flyttar om 1½ månad och hon började redan igår att packa ner saker i en låda? Eh...? Jag tänkte mer att jag kunde göra det samma dag som jag får börja flytta in? Men visst..

Det är inte bara lägenheten som korvar sig just nu. Utan jag verkar ha kommit igång med körkortet nu. På allvar ;) Jag bokade till och med min första körlektion idag. Och risk ettan. Jag är nästan lite stolt över mig själv. Det känns ju lite udda att sitta där på teorikurserna tillsammans med hundra sjuttonåringar. Jag borde med andra ord ha suttit där för 3 år sedan.. känns ju sådär. Men det verkar som att jag har överlevt i alla fall?

Jag köpte en fotoskrivare igår. Bara sådär. Jag har ju haft lite planer på en sådan ett bra tag nu. Så igår bestämde jag mig för att sticka inom expert efter jobbet. För att höra vad de sa. Jag vill ju inte ha någon skrivare som skriver ut dåliga bilder. Det slutade i alla fall med att jag cyklade hem med en stor kartong på pakethållaren. Jobbigt läge? Jo. Inte minst för plånboken. 1000 kronor. Heh. Nej, 1100 faktiskt. För vet ni? Man fick inte med en sladd till datorn. haha? Seriöst, vem köper en skrivare för att bara ha den stående? Som jag fattat det så är den helt meningslös utan en dator. Är det inte en självklarhet att skicka med en sådan sladd? Jag hade hellre sett att de skippade sladden som ska in i väggen. För det är en sådan sladd som ALLA har ca 4000 stycken av. En sådan sladd man har till gamla radioapparater, kameraladdare, laddare över huvudtaget och massa annat mojs. Jag blev fattig i alla fall. Och ännu mer fattig idag. 118 kronor på fotopapper. Jävligt dyrt. Eller? 50 papper. Hm. Aja, jag slipper i alla fall sitta och leta upp typ 100 bilder för att framkalla genom fuji. Känns ju meningslöst att bara beställa typ 5 bilder. Nu kan jag skriva ut när jag vill, vad jag vill och hur jag vill. Kan även göra förstorningar. Bra bra.

Hepp, en sista jobbedag imorgon, sedan lite go helg för att sedan gå på kvällsskiftet. Jippi......... eller inte.

Hojp, bör gentligen göra mig färdig till jobbet. JA JUSTET! Jag behöver inte stå framför spegen i hundra år för att dölja varenda liten jävla pigmentförändring i ansiktet. Skit samma att där finns knappt synliga fräknar, skit samma och där sitter en fet jävla finne på näsan. Skit samma i hur jag ser ut över huvudtaget! En mössa och allt är klatt. Så enkelt är det.

Jag var och kollade på lägenheten igår. Heheeeeee. Lite konstigt byggd faktiskt. En hall ser inte jag som ett rum, utan bara en smal sak som leder till andra rum. Denna hallen var ett rum. Ungefär lika stort som det jag har nu här hemma. Hm? Vardagsrummet var som ett vanligt rum, lite större. Kanske som det här hemma? Fast med dörr. Lite instängt jämfört med här hemma, men jag har ju alltid önskat mig ett vardagsrum med dörr så att jag slipper höra mamma tjabba i telefon när jag ser på film. Nu känns det i och för sig inte så nödvändigt? Men det går bra i alla fall. Sovrummet var ungefär lika stor som hallen, lite längre bara. Köket var väl det som såg mest mysko ut. Tänk er en frys bakom dörren. Jo! Kyle och frysen var inte på samma plats, utan frysen var bakom dörren och kylen framför? På andra sidan. Lite skumt. Allting var ganska gammalt också, MEN det är min första lägenhet och jag är inte jättekräsen. Så länge det inte ligger några lik i badkaret så är jag nöjd.

Nu bör jag i och för sig göra mig i ordning.. drygt!

Hihi. Kvart över nio ringde Laholmshem om lägenheten jag ansökte om för ett tag sedan. Så imorgon ska jag kolla på den. Om jag gillar den och det inte är fler som är intresserade så flyttar jag den 16 maj! Kult! Två rum, tredje våningen och balkong. Ändå helt okej. Så förhoppningsvis kan jag ta med mina kaniner. I alla fall en av dem. Vilken av dem vet jag inte, men tror att det blir Loke. Zelma och Uffe kan få stanna kvar här hemma så Lykke har någonting att göra när hon kommer. Sedan hur jag ska göra när även mamma flyttar till mindre, det vet jag inte. Hm. Jajaj! Jag hoppas att jag får den. Lite dyr, men vafan. Det är antingen 5000 i månaden eller bo hemma resten av livet. Dessutom så kommer jag nog flytta upp till Halmstad sedan när jag tagit körkortet och börjar studera. Mycket billigare.

Jag har haft en jäkla sug efter någonting gott idag. Kladdkaka är lite för uttjatat nu, allt annat också för den delen. Så jag gav mig fan på att jag skulle klara av att göra macarons! Det gick bra tills jag knäckte tredje ägget och fick börja om. Äggula bidrar inte till en bra marängsmet. Sedan gick det bra tills jag skulle skala hasselnötterna. Tänk er 125 gram hasselnötter som ska skalas. Ca 100000 st. Inte lika enkelt som att skala mandlar kan vi väl säga. Efter det gick det bra tills jag insåg att smeten kanske inte skulle vara så lös och att jag kanske skulle ha en sån där som klickar ut fina runda klickar. Klickarna skulle vara lika stora som femkronor. Efter ca 10 sådana gav jag upp. För det var 10 st femkronor med snoppar?! Jag gav upp och hälde ut all smet på plåten. Bara sådär. Tur var väl det, för det visade sig att de där tio klickarna backades ihop med den stora fotbollen.

Resultatet blev trots allt bra, gott som fan, dock var väl inte hasselnötterna helt goda. Någon bitter eftersmak. Varför vet jag inte. Och sedan så borde jag nog inte äta så mycket nötter.

Det är intressant hur riktigt tjejiga tjejer lever sitt liv. De sakffar sig solglasögon med fodral och blir överlyckliga för att de kan göra om fodralet till en liten väska som de kan förvara iphonen, visakortet OCH ett läppsift. Allt man behöver?! Eh.. Vakna människa. Allt man behöver är huvudet på skaft. Hej och hå. Läppstift? Det är då fan inte det första jag tänker på när jag köper solglasögon med fodral. Inte över huvudtaget när jag köper en väska, eller alls! läppstift? Seriöst? Jag vet att många använder det, men jag kan ändå inte sluta förknippa det med sådant där knallrött skräp som testas på djur och används av gamla damer på 80+! Eh...

Bazen lämnar seriöst inte bordet fören sista smulan är uppslickad! hepp.

Jag har gjort piroger! Själv. "Jag borde blivit kock!!" låter det alltid då jag står där och geggar med vad jag nu håller på att göra. För det ser alltid gott ut. "Det var tur att jag inte blev kock" låter det sedan när allt är klart. Det må se gott ut, men utseendet är inte allt. Jag förstår seriöst inte. Idag gick jag loss med chilli! Inte fan kom det någon smak för det? Jag måste bli bättre på att krydda upp min mat. Aja, det är tanken som räknas. Piroger är ju gott egentligen, så jag bör vara nöjd. För som sagt, de blev fina!!

Jag är hungrig...